Robin och Pierre

Det är kul att tävla. Idag fick vi för oss att vi skulle tävla på en föreläsning där föreläsaren gärna ställer frågor till oss studenter och försöker få igång diskussioner. Vi tänkte att det kunde bli komiska och kanske till och med ganska absurda situationer av denna tävling. Vi var sju stycken som var med. Från och med att man gick in i salen fick man inte yttra ett ord, då förlorade man och tvingades bjuda övriga på hembakat fikabröd.

Väntandes på läraren utanför salen pratar vi om eventuella knep man kunde använda sig av för att klara sig från att prata samt försöka sätta dit de andra. När läraren kommer går vi på led in mot salen när Jim för andra gången tar upp regeln att man inte får peta på någon så att den ska börja skratta. Jag går efter honom och säger att det bara är han som ens skulle kunna tänkas komma på att göra något så fegt och fuskigt. Alla börjar asgarva! Jag stannar upp och undrar vad det är som händer. Jag inser ganska snart att jag är 2 meter inne i klassrummet. Jag hann knappt komma in i rummet förrän jag hade torskat i tävlingen. Vafan, jag brukar ju vara bra på tävlingar! Hur gick det där till?!

Arga leken är ju också en väldigt rolig lek som har en liknande princip. Arga leken leder mig självklart till det gamla klassiska TV-programmet "Sen kväll med Luuk". Satans så bra det var, såna kultprogramm görs då inte längre. Och för er som undrar, det är han till höger som är Luuk!

- Robin